Nolin

Okej, jag vågade äntligen fråga David om mitt betyg på APU:n och detta är ungefär vad han sa:

Efter att ha tittat i sina anteckningar: Jaa... just ja. Det var ju Kvartersteatern där ja... Aah... Du hade kompleterat med ett bildspel va? (ja) Var du dit sen och tog dessa eller? (nej) Varför visade du dom inte på redovisningen då? (inget svar). Jag kollade igenom det lite snabbt förut jag... vi ska se här... (vafan? Har han inte ens satt nåt betyg? "kollat igenom lite snabbt..?" hmpf) Jag skulle ju önskat lite fler bilder iaf.. detta är bara 8, kanske skulle velat ha 20... mm....

*börjar bläddra i anteckningsblocket* På din redovisning har jag skrivit att du pratar bra och tydligt och självsäkert i alla fall... Men det är ju handledaren det faller på lite då.. du hade ingen handledare va? (Jo, Thomas, bara det att han inte är fotograf) Ah... fast det måste han vara.

Sen är det många som lämnat in en slags dagbok också, där dom skriver väldigt tydligt... ja just ja, det hade du ju gjort *öppnar dokumentet och skummar* ja, det var ju bra... ehm... Men... ja.. Alltså, vad tycker du själv? Vad tycker du själv att du ska få för betyg? (Suck. VG) Jaahaa... ja, jo, alltså, du har ju egentligen gjort det du ska (nickar, tammefan att jag har) uppfyllt minimikraven liksom... men det blir nog ett G! (...jaaahaa...) Kan nog inte ge nåt mer på dig, för du hade ju ingen handledare (joo), och så hade du inte så många bilder och mailkontakten var ju lite sådär också. Och om man jämför med vad dom andra har gjort, lämnat in och lagt ner för tid och sådär, så kan jag inte ge mer än ett G. (vad dom andra gjort..? Jämför...? Är det så man sätter betyg? Jaså.)


Åh, se där. Nu kom han just igen.
"Du, Jennie... du vet att detta bara är en liten del av kursen va? Alltså.. du har ju väldigt bra på det digitala och fotoföretaget och så... och detta var ju ett G+, så om du gör ett bra arbete nu med HV-projektet så kan du ju fortfarande få MVG i kursen... "

Hehe. Kung.

Detta är spännande. Om bara några timmar (12 ungefär) blir jag 18 år... Sådär vuxen nivet.

Nu är det ju inte som att det kommer bli någon markant skillnad eller så i mitt liv, men ändå. På fredag kommer jag faktiskt helt ärligt kunna svara "18" när någon frågar hur gammal jag är. Härligt.

Jag kommer vara såå trött på måndag. Har fullt upp hela helgen känns det som. Vi kommer inte ens ha tid att fira min födelsedag! Eventuellt firar mor och far mig ikväll, annars får vi skjuta på alltsammans tills nästa helg. Knas. Helt ok. Robin firades igår, 21 år, och Camilla firas på fredag (en dag tidigare), och hon vet jag faktiskt inte hur gammal hon blir. Nånstans över 30 i alla fall. Rolig helg, rolig helg :)


Just nu sitter jag på skolan. Har just slutat och funderar som bäst på vad jag ska göra av resten av dagen. Det är fint väder, jättevarmt i solen. Ska jag åka hem och gå en promenad och sola? Ska jag gå och se om jag hittar en present till Camilla? Ska jag sätta mig och plugga? Hm. Om lärarn var här skulle jag frågat vad jag får för betyg på min APU, grymt spännande... hehe.

Äsch, nu får det vara nog med onödiga blogginlägg.
Har ni förresten tänk på hur fantastiskt snygg jag är ibland?
Tjingeling!

There once was a text here.
But it was easily erased
and nothing had to be said.

Simon är typ halvt döv på vänster öra. I alla fall när han pratar i telefon.

Så, det var allt.

Jag övningskörde idag. Till Umeå. Med släpvagn.

Det är för att jag är så duktig. Jag är nästan bäst. Men har jag nåt körkort då? Neeeeej. För måste man kunna teorin också? Jaaaa.


Sämst.

Ikväll var nästan hela min familj hem och åt påskmiddag. Vi saknade Peter och Moa.

"Ja, det är tur det blev jul igen!" som Micke sa. Det är trevligt när alla kommer hem. Vi är så familiära då. Nästan som om vi vore släkt.

Hur som helst så satt jag, Camilla och Erika och pratade om hur jobbigt det är att som tjej vara lång. Vi är alla tre runt 175 cm och vi hade en så vacker samhörighet och förståelse där. Hur vi aldrig kan ha klackskor och hur korta alla män är. Det var sanningen.

Sen gick vi över i att prata om hur fulla Nolins karlar blir när dom dricker. Erika och Camilla skötte snacket då, men det var rätt underhållande. Historierna man får höra under dessa kvällar, haha.

Nu är jag dock lämnad helt ensam i huset. Mickes åkte till stugan, Robin och Erika åkte till Fränsta och mor och far åkte till kvällens dans och kvar blev jag. Helt ok. Fick ett jättefint "pearls för girls" halsband av farmor idag också. Gillas!

Glad påsk på er <3

Ibland kommer min far med otroliga idéer.

Han föreslog nyss att jag skulle öppna ett eget bageri, inrett lite sjabbigt, och servera pajer i sann Sweeney Todd anda. Var 100:de paj skulle innehålla en tå eller en kackerlacka eller så. Jag skulle självklart även se ut och bete mig som Mrs Lovett. Och lite här och var i butiken skulle det finnas plastinsekter.

Skulle inte det vara underbart?

Det började med att jag skulle sälja pajer på stan med Sweeney Toddmusik och lite så. Hallon- och blåbärspaj liksom.

Eller egentligen började det med att jag skulle sälja lyckokakor med elaka budskap i. "Köp ett paraply", "Du har en olycksfågel över dig", "Du är ful" osv. Och en skylt med "Ta en kaka. Om du törs...". Och en av kakorna skulle ha ett fint budskap och den som fick den skulle vinna något.

Jag vet inte, men jag tycker det skulle vara en ganska kul grej... Hehe.


Skulle det seriöst inte vara kanske det bästa nånsin att öppna ett Mrs Lovett bageri?

Glad påsk!
Allt är gult och fluffigt.
Du är fluffig!

Jag var just ut på en 90 minuters promenad. Det var typ massa veckor sedan jag var det, så det var mycket najs (som vi säger i amerika.) Hundarna gillade det också, tyvärr är dom nu smutsigare än aldrig förr.

Idag fick vi också påsklov, vilket kanske är det bästa man kan ha i april. Jag har städat rummet också, för första gången på massa veckor. Det blev stort, och tomt. Och ganska fint. De planer inför lovet jag har är:

- Träffa släkten över middag
- Träffa Niklas, klassisarna, Mimms och Bells
- Åka till stan med Aaron
- Städa övervåningen
- Testa alla recept jag fick av klassisarna :D

Imorgon ska jag och systrarna söka jobb i Härnösand. Spannent.

Ja, lite så känner jag just nu.

Lite död åt det mesta, sådär, duvet, som det blir ibland.

Mest av allt mitt hat riktas just nu till gymnasiet. Det där helvetet på jorden, ja nivet. Tänk om jag bara från början hade fått det rätt? Tänk om min syo i nian inte hade varit efterbliven och haft okontrollerbara tvångstankar att förstöra för mig? Tänk om jag hade tagit reda på lite egen fakta? Tänk om jag hade frågat lite mer, lite bättre frågor. Tänk om någon hade svarat.  Ja, tänk om jag bara hade fått det rätt från början.

Då skulle jag slippa förbanna min gamla syo varje vecka, slippa förbanna mig själv, mina lärare och skolsystemet. Tänk.

Nu, istället, får jag sitta här och veta att hur mycket jag än klagar är jag för lat för att byta linje och gå om två år (ska jag slösa bort fem år istället för tre menar du?), och för feg för att hoppa av. För hur lätt är det att få jobb om man inte ens har en gymnasieutbildning (om den nu är värd att kalla utbildning...)? Det går ju fan inte att få jobb ändå. Nej, förfan. Gymnasiet suger. Jättemycket. Verkligen. Om du tänker efter vet jag att du kommer känna samma sak. För det är tammefan sanningen. Och den har jag fått luska rätt på själv, för inte var det syon i nian som sa den i alla fall...

Nu ska djävulen och jag skriva ett låtsasreportage till Svenskan, för sånt gör man i helvetet.

Hejsan.

Idag, är jag hemma. För idag, är jag sjuk.

Och idag, är jag ganska glad. För idag, är jag lugn.


Tack, det var allt.