Nolin

Jag och Inga var och såg musikalen Snövit på Hotel södra berget igår. Slutsatserna vi drog efteråt var att de hade stulit låtar och gjort om texten slarvigt (det var alltså inte originallåtarna från Disneys snövit), allt var väldrigt morderniserat och barnfamiljsaktikt och skådespelarna var riktigt bra. Alla föll vi för prinsarnas prins.

Jag vet inte vad Elliot (mitt treåriga brorsbarn) tyckte om den dock, för han sov genom ena halvan och lekte genom andra.

Efteråt var det buffé i restaurangen och efter en halvtimmes velande bestämde vi oss för att åka hem istället. Och efter en och en halv timmes velande fullkomligt tvingade Inga mig att sova över hos henne. Ja det är sant, jag hade verkligen inget val. Och inte fick jag åka hem och hämta några grejer heller. Jag har ju trots allt en egen tandborste där. Så, hur det var så fann jag mig sittandes i familjens kök smuttandes på en kopp ljuvligt te, som aldrig smakar så gott som just hemma hos Inga.

Vi var väl inte vid våra sinnens fulla bruk rakt igenom tror jag.

"Alltså.... kärleken och livet kommer och består... eller... nej vänta..."
".. fast jag förstår inte hur du kan älska mig... Det är väl att jag älskar dig och så blir det nån slags reaktion."

Ja, det är väl så det är <3

Åh, fasa!

Jag läste en del gamla blogginlägg jag skritt, och ve och fasa, vad jag har blivit tråkig! Nu påstår jag såklart inte att jag var awoopido-kul förut, men... ja nu är jag ju sorgligt ointressant. Varför läser ni fortfarande..? O.o

Nej, vänta, gå inte.

Jag måste försöka pimpa mina blogginlägg lite. Om det nu är så att mitt liv plötsligt tagit en fruktansvärd vändning nedåt så får jag ljuga ihop lite intressebomber åt er framöver.

Skamligt...


Jag ber om ursäkt. Jag lovar inget, men jag kanske kan skärpa mig lite.

Gud..

Vilken alldeles förtjusande bild på grinchen på blogg.ses framsida. Jag måste se den filmen iår. Den är ändå ganska söt.

Imorgon ryktas det att jag får fikabesök av två sparkåkande systrar. Det ser jag fram emot. Jag har även bestämt mig för att införskaffa ett par längdskidor efter jul. Sådana ytor jag bor på är det ju pinsamt vad lite jag utnyttjar dem. Pappa har även Micke under övertalning att försöka reparera vår skoter. Ser fram emot en skön vinter faktiskt. Men det brukar jag ju göra varje år. Inte desto mindre blir den precis som alla andra år. Jag är dålig på att ta mig för och göra nya grejer. Nån gång ska det börjas.

Jag och Mimmi har haft två underbara dagar uppe i nordvik torsdag - fredag. Jag längtar tillbaka jättemycket. Känns som om det mesta var bekymmersfritt när vi var där. Träffade nytt folk, även om det egentligen inte blev några superkontakter, förutom möjligen Jerry, Charlie och Ogge. Skithärliga killar som jag hemskt gärna går ut med igen. Vi är medbjudna på utekväll på liquide uppe i Övik, så det är väl bara att ge sig iväg nån helg framöver. Om erbjudandet står kvar...

Allt var som sagt fritt och glatt när vi var där. När jag kom hem hände istället en massa mindre trevliga saker. Så det är väl inte så konstigt om jag vill tillbaka. Jag spolade bland annat ner min mobiltelefon i toaletten... Och så fick jag chansen att träffa tysken, men fegade ur, men ångrade mig sen och nu är jag tillbaka i samma elaka tycka om - spår. Inte kul. Kom tillbaka till verkligheten med julstress och sånt också.

Men vad jag egentligen vill ha sagt är att jag är danssugen, Larz Kristerz förtjänade inte vinst i dansbandskampen, jag har klädångest inför julafton och har inget att göra på nyårsafton.

God jul mina kära.

Det är kallt. Så ända in i själen vad kallt det är.

Bussen kom 20 minuter för sent imorse och då stod det fullsatt. Som tur var skulle Janis och Gabby med också så då ringde Jana sin mamma som skulle skjutsa hennes lillebror. Så vi fick skjuts av henne, snällt. Just nu önskar jag dock att vi inte hade haft nån skjuts så det bara hade varit att gå hem igen och sjukanmäla.

Hur som helst är det slutdansat fram till jul. Och jag ska inte prata mer om det nu för ingen bryr sig ändå.

Idag redovisar vi Kultur och Stilhistorian och på onsdag redovisar vi vårt 7-veckors modepojekt som jag har tjatat lite om. Kul. Skönt att få det överstökat. Var nöjd ett tag, sen kom ångesten och nu bryr jag mig inte. Om Svante inte gillar det så får han väl inte göra det då. Fine.

Jag vill åka hem. Gud, vad jag vill åka hem.

Imorse vaknade jag av ett 'muffled' jamande. Jag ignorerade det eftersom katterna inte får gå in i det rummet (som jag antog hon stod vid). Efter ett tag blir det tyst och jag hör ett *knaper, knaster, knak* Och efter några minuter av vidrigt smaskande hör jag *hurl, urk, spott*. Inte nog med att Lisen var tvungen att dra in en mus på mitt rum och äta upp den, hon var tvungen att spy upp den sen också. Trevligare uppvaknande har jag varit med om...

Igår var jag och Mimmi till Härnta för att dansa till Date. De är ett av mina favoritband, så kvällen blev galet rolig. Med betoning på galen.

Först och främst var det ett spännande flirtande med två av bandmedlemmarna. Mimmi med en och jag med en annan. Vi har haft... kontakt med killarna på tidigare kvällar, så det var lite av en kick att de kände igen oss. Bara det höll kvällen på en rätt rolig nivå. Sedan spelade de bra låtar hela kvällen och alla tre sjunger jättebra. Så jag flängde runt i en hel del galna buggar och både Mimmi och jag myste i en del foxxar.

Sedan hände en rolig grej. Jag stod och pratade med Mimmi när en kille kommer och frågar om jag vill dansa med honom. Efter halva första låten ungefär så säger han: "Jag hade bestämt mig för att bjuda upp dig ikväll... du är pigg för en 100åring.." Då hade han sett att jag hade skrivit i ett forum på dansmaffian.se och bestämt sig för att jag verkade intressant! Han är dessutom lite av en maffiakändis och väldigt duktig på foxx. Så det var ju en väldig självförtroendeboost, för han bjöd upp mig igen senare på kvällen! Plus att han var riktigt rolig och trevlig också. Sånt gillas.

Jag fick en del beröm också. Både för foxx och bugg, och det sväller jag som en fucking badsvamp av. Det är kinda' viktigt för mig att vara duktig och utvecklas och bjuda på bra dans. Så varje gång jag får beröm flyter jag på det flera danser efteråt. Det ger liksom lite bekräftelse att jag faktiskt kan bli bra på det här. Att jag faktiskt inte är helt hopplös, som jag kände mig de första gångerna jag var ute, för knappt ett år sedan.

Berömet jag växte mest av igår vad nog av Hasse. Hasse är duktig. Riktigt duktig. Dessutom rör han höfterna värre än någon kille jag sett, haha! Nej, men allvarligt. Hasse var hjälpdansare på en av mina buggkurser och är en sjujäkla busig buggare. Vi shakade loss i två härliga låtar och skrattade nästan hela tiden och efteråt säger han att "det var roligt! Du är duktig på att dansa!"

Nu till en lite mer galen del av kvällen. Slutet. Hemåkningen. Missberäkningen... Det slutade 01:30, så 25min över frågar jag Mimmi om hon hade sagt halv till skjutsen, så kunde vi ju gå nu och låta honom slippa vänta. Mimmi spärrar då upp ögonen och ser förskräckt på mig. "Shit!" Jahapp... glömt den lilla detaljen om skjuts hem hade vi visst. Vad gör man då? Enda jag kände från Sundsvallshållet hade bilen full. Och mina päron var i Övik och skulle inte vara hemma förens kanske vid 3. Hm. Så vi står och skämtfunderar lite om att fråga bandkillarna, men då kommer väktarna och säger sådär irriterande jag-är-mycket-större-än-du-aktigt att "det är dags att röra sig hemåt nu tjejer". Nähä, säger du det? Så vi blir utskickade på parkeringen och vandrar runt där en stund. Men så kommer helt plötsligt en kille och säger, som om han läste våra tankar, "hur långt ska ni?" Och så löste sig det. Två killar och en tjej från sundsvall som hade förbarmande över våra frusna själar. Men hur det nu kom sig så presenterade vi aldrig oss för varandra, konstigt nog. Det är nånting med dans och namn. Namn är det sista man får veta om folk.

Hur som helst så pratade vi om kvällen i bilen och jag vänder mig speciellt till Mimmi när jag berättar om det typiska fenomenen att inte känna igen folk. Jag bjöd upp Sören (bugglärare) och han gick iväg för att spotta ut tuggummit, då kommer en ny kille upp och bjuder upp mig, som antagligen trodde jag blev nobbad av Sören. Så jag förklarar läget och ber honom bjuda upp senare. Men såklart kommer jag inte ihåg hur killen såg ut, så det blev aldirg nån dans med honom. Vilket jag tycker är irriterande då han kanske tror att jag är en bitch som ljög, eftersom det är mycket möjligt att jag gått förbi honom senare utan att veta om det. Mimmi håller med och så skrattar killen som sitter bak med oss till och säger att "Jag vet vem det var.." Vilket otroligt fantastiskt, pinsamt och härligt sammanträffande! Han svär på heder och samvete att det var han som bjudit upp och med knallröda kinder lovar jag honom en dans nästa gång... om jag känner igen honom.


På det hela taget en kanonkväll! Och jag tror inte det hade blivit bättre på något sätt alls om vi hade kommit ihåg att fixa skjuts hem. Det blev så bra alltihop precis som det var.

Bra låt: Flyleaf - Penholder.

Idag dansade vi på jympan. Äkta trolldanser. Det var polka och ryska folkdanser och tjofadderittan hit och dit. Och sen lite foxstrot och bugg. Men inget liknande det jag dansar. Känner mig så dirty. Hah. Dirty Dancing är min vardag (eller iaf helg). Hur som helst hade iaf jag roligt. Om inte annat för att det var nåt jag antagligen aldrig kommer göra om. Nytt liksom. Helt onödiga kunskaper. Om jag nu inte flyttar till Ryssland för att bli dansare. Man vet aldrig.

Och jag måste än en gång framlyfta hur mysig och hemtrevlig fotolinjen är. Nu ska vi (i tvåan) baka innan avslutningen. Vi ska få ledigt från en dags alla lektioner och tillträde till husets tre ugnar för att baka pepparkakor. Är inte det fantastiskt? På ett gymnasium! Alldeles underbart tycker jag. Nu kanske jag inte kommer kunna vara med, men jag tänker ändå stötta det till 100. Mysiga mysiga byggnad <3

Förövrigt var min fars enda kommentar när han inte ville skjutsa mig till skolan och jag hotade att skolka ...: "Det är din utbildning." Och sedan vände han sig om och gick. Jag tog sovmorgon. (som sedan utvecklades till sjukanmälan för hela dan).

Vad är dealen med att adda mig på msn och sedan inte säga nåt? Online samtidigt men inte ett ord skrivet på flera veckor. Nödvändigt att adda? Jag har inget att säga så jag tänker inte börja. Fuck you.

Bara två bilder kvar till projektet! Fixas förhoppningsvis nästa vecka (annars är tiden ute). Redovisning onsdag den 17 V 51. Sen LOV. Och JULAFTON.




Mimmi är snygg. Blev jäkligt nöjd med denna High Key bild.

Nu ska jag baka ischoklad.

Ja, God Jul då allesammans!

Eller jaha, var det den 24? Inte lätt att veta. Men hörrni, får vi snö på julafton iår?