Nolin

Har sitter jag nu. Sur som fan och less på allt och alla. Jag har sett fram emot en viss gatufest i... ja, bra precis ett år nu. Förra året var jag femton och fick inte komma in på kvällen. Jag var ungefär lika förbannad då som jag är nu. Men nu är jag sexton, får komma in, har två fribiljetter och känner en kille som ska stå på scen. Problemet? ALLA JÄVLAR SOM INTE VILL GÅ! 

Blir så arg. Och ännu argare blir jag när jag inser att jag inte kan bli så arg eftersom alla måste få bestämma själva om dom ska gå eller inte. Men jag tycker i alla fall att man kan pallra sig dit i fall vi har pratat om det flera veckor i förväg och sagt att vi ska gå. Eller i alla fall höra av sig och säga att man inte kan. Jag sa nämligen nej till en otroligt trevlig människa för att jag skulle kunna gå med just dig och sen ringer jag och ringer och ringer och ringer, utan svar. Och när jag väl får tag i dig får jag höra att du inte ska gå nån dag alls. Men gosh. Hör av dig då!

Och det värsta är, att mitt i allt när jag är förbannad och vill slå ihjäl någon, så är det absolut ingen som tycker synd om mig! VISA LITE FÖRSTÅELSE VA!

Och ja, jag överreagerar förmodligen eftersom jag kanske kan gå imorn. Men jag vill faktistk gå idag med. Och jag vill faktiskt göra något. Mitt sociala liv måste vara det sämsta någonsin skapat. Jag suger. Allt suger. Du suger.